Senare blev det Martin som tog över stafftpinnen i hallen då jag skulle på tecken. Så vi hann knappt säga ”hej” innan jag var tvungen att åka.
Tröttheten visade sig med buller och brak ikväll på kursen då jag fick ett extremt skrattanfall av en liten grej, tårarna rann och jag bara kunde inte sluta skratta. Tokigt men så härligt att få skratta så ibland.
Nu sängen, imorrn väntar en speciell dag, vi blir kinnabor iallafall fall för ett tag. Och jag börjar 6.00 så jag behöver lite sömn. Så godnatt mina vänner!
Johanna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar