Igår hade jag en bokad tid att ta ut min p-stav och sätta in en ny. Har gjort detta säkert 3-4 gånger men ändå nervös. Gick hur bra som helst, men pappret på britsen jag låg på var helt vått, då jag svettades så av nervositet. Men nu har jag ett gott skydd i 3år till. Gillar p-stav av flera orsaker, behöver inte tänka på nått, tex att ta tabletter osv + jag har ingen mens. Vilket är ett stor fördel.
Avslutet på förskolan för Elsa närmar sig, mycket som händer nu. Hälsa på i skolan, utflykter och avslut. Som jag sagt tidigare tycker jag att det är lite jobbigt och känns så stort att börja förskoleklass. Och idag vid lämning blev det så påtagligt. Elsa som aldrig annars blir ledsen vid lämning blev det idag. Efter puss och kram, tog fröken henne i handen och gick för att trösta henne. De vet precis vad Elsa behöver, de tröstar henne när hon är ledsen, skrattar tillsammans, sätter gränser när det behövs, de har en relation. De gör sitt yttersta varje dag, och Elsa känner trygghet och stor glädje att vara där.
Tack för det! På vägen hem kom tårarna av både glädje och sorg. Glädje av att hon har dessa fantastiska pedagoger, och sorg att vi snart ska ta ett avslut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar